I dagens fullmäktigedebatt behandlades min interpellation om konstnärernas villkor. Jag ville lyfta fram den stora yrkesgruppen i Stockholm som enligt en aktuell undersökning från SCB är en grupp som har lägre medelinkomst och högre utbildning än befolkningen i stort. 20% av konstnärerna hade när undersökningen gjordes 2004-05 under 80 000 kr i årsinkomst och 40% hade under 160 000 kr i årsinkomst. Det är ett känt faktum att konstnärerna själva är de största sponsorerna av kulturlivet.

Aktuella siffror från Arbetsförmedlingen Kultur i Stockholm visar att antalet arbetlösa kulturarbetare har stigit med 25% sedan förra året och väntas fördubblas under innevarande år.

Min fråga gällde vad Stockholms stad kan göra för att förbättra villkoren för denna grupp som enligt den borgerliga majorteten ska vara de förverkligar visionen om ”kultur i världsklass”. Krisen borde mötas med rejäla satsningar på kulturområdet, som ger omedlebara jobb. I stället har majoriteten de senaste åren gjort nedskärningar i kulturbudgeten som drabbat alla områden: kulturskolan, kulturhuset, kulturen i förorterna, Stadsteatern m m

Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt var därmot mycket nöjd med sina insatser och hänvisade till sin hemmasnickrade nya ”incitamentsstruktur” med en liten bonus i efterskott till de kulturverksamheter som lyckats skaffa egna bidrag ( vilket bara gynnar dem som redan har mest) och en fond som hittills bara inneburit att en konsultfirma fått två miljoner av staden för att förslå några idragstagare. Detta svar var väntat, men mest överraskande var kulturborgarrådets uttalande att nedskärningarna bland personalen på Stockholms stadsteater var bra, för den drabbade bara den tekniska personalen. ”Som kulturborgarråd” sade Madeleine Sjöstedt ”är det min uppgift att se till att konstnärerna får vara kvar och inte ”dom som drar ridån upp och ner”. Detta avslöjar inte bara en elementär okunnighet – hur ofta drar man i ridån på teatern numera?- utan visar framför att hon inte har förstått att det behövs flera yrkesgrupper för att skapa ett konstverk. En kulturpolitkers uppgift är att ge tillräckliga förutsättningar för att detta skapande komma till stånd, inte att uttala förakt för det arbete man inte begriper.

(För att se Madelines groda, klicka här, därefter VISA,  sen väljer du mitt inlägg som är nr 2009:1 och spolar fram till 33:40 – 34.20 minuter in.)