KULTUR, PRIVATISERINGAR. Kommersialismen inom kulturen ska inte bekämpas, men dess negativa effekter. När inte ens Operan får sponsorer kan man undra vilka kulturformer som kan lyckas skaffa sig pengar.

När den länge emotsedda kulturpropositionen kom så ”bidde det en tumme”. Det var bra att en del extrema förslag i kulturutredningen avvisades. Det var bedrövligt att den första stora kulturutredningen på decennier resulterade i ett totaltillskott i budgeten på 18 milj. kr. Kulturen är fortfarande i strykklass, jämfört med miljardsatsningar på andra områden detta valår.

Bland de få konkreta förslag som finns i den borgerliga ”nya” kulturpolitiken är att avskaffa ett av målen från 1974 och 1996 :”att motverka kommersialismens negativa verkningar”. Detta mål påstås vara föråldrat. Vi tycker tvärtom att detta mål aldrig blir omodernt. Det innebär förstås inte att kommersiell kultur är fel. Det finns kulturyttringar som helt bygger på kommersiella grunder och det finns mycket samverkan mellan samhällsstödd och kommersiell kultur som är bra. Men de finns ju också negativa verkningar av att låta kommersiella hänsyn styra kulturen . De måste motverkas genom att det finns en kulturpolitik som kan stödja det icke-kommersiellt gångbara.

Den moderatstyrda kulturpolitiken driver också sina mantra om att alla konstnärer bör bli entreprenörer och att alla kulturinstitutioner ska söka sponsring.

Det blir ju inte fler jobb för att konstnärerna byter skattsedel, däremot förlorar de  grundtrygghet och kollektivavtal.

Sponsringen från näringslivet lär fortsätta att lysa med sin frånvaro. När inte ens Operan lyckas behålla sina sponsorer kan man ju undra hur en uppkäftig konst skulle kunna överleva på detta.

Näringslivets ointresse för att satsa på kultur visar sig också i att privatiseringar på kulturområdet ännu inte är någon stor fråga. Kanske är lönsamheten för dålig för att locka spekulanter. Några bibliotek har man försökt privatisera med skiftande framgång, senast i Nacka, där man kan beskåda ett centraliserat bibliotek med allt färre böcker. Det är tur att det finns en statlig bibliotekslag (än så länge) som förhindrar avgiftsbeläggning av boklån – det finns många borgerliga politiker som kastat sina lystna blickar mot detta område.

Det största hotet mot ett fritt och oberoende kulturliv kommer från den kommersialisering och anpassning som uppstår, när samhället inte ta ansvar för kulturen utan lämna den till marknaden..

Det finns också politiker som tycker att de ska bestämma över kulturens innehåll. Debatten har gått hög i höst om vad som är konst och vem som egentligen är den ”radikala eliten”.

Görans Hägglunds praktfulla självmål följdes i veckan av två moderata riksdagsmän som motionerade om att ”vänstervridningen” i Sveriges Television. De föreslår att riksdagen ska tillsätta en särskild kommission för att bevaka televisionens bevakning. Inte bara TV-chefen Eva Hamilton ser Berlusconi bakom hörnet.

Samlade artiklar v.41

Läs hela Stockholmsvänsterns privatiseringstema.

Måndag:

• Ann-Margarethe Livh – Privat är historien, framtiden är gemensam
• Ger staden privat driven verksamhet fördelar?
• Reijo Kittilä - Har Alliansen på Kungsholmen blivit röd?

Tisdag:

• Karin Rågsjö – Kulor att tjäna?
• Vad kostar konkurrensutsättningen!

Onsdag:

• Ann-Mari Engel – Kultur och kommersialism.
• Avknoppningarna kostar staden pengar

Torsdag:

• Mattias Ericson – Om privatiseringarna effekter
• Hur stor är privatiseringen av Stockholms stad?

Fredag

• Åsa Hagelstedt – Hyresrätten är en strålande uppfinning.
• Löneutvecklingen vid privatiseringar

Intressant?

Similar Posts:

• Offentliga allmosor!
• Unken högerpropaganda mot kulturen
• Privat är historien, framtiden är gemensam.
• I otakt med medborgarna?
• Kan försäkringsbolag göra undantag för cyklopen?