KULTURPOLITIK. Kulturen ska föras på kommersiella villkor och inte utifrån samhällsnytta för den borgerliga majoriteten. Vänstern stärker istället kulturen genom 100, finansierade miljoner extra, skriver Ann Mari Engel (V).

I budgetdebatten i fullmäktige idag ansåg moderaten Cecilia Brink att offentliga kulturbidrag är att betrakta som ”offentliga allmosor”. Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt hävdade att den viktigaste kulturen är den som inte får bidrag och klarar sig själv på marknadens villkor Är det inte konstigt att anslagen till just kultur ska betraktas på detta sätt medan anslagen till  t ex skola, socialtjänst, gatuunderhåll och idrott anses helt berättigade?

Är det inte oroväckande att de som styr i vår stad på detta sätt föraktar och nedvärdera alla de kulturarbetare i staden som skapar den kultur som man säger sig efterfråga. Det är ju konstnärerna och kulturarbetarna själva som är de största sponsorerna av kultur, eftersom de ständigt är underfinansierade.

I nästa års borgerliga budget finns en satsning på bibliotek (är nog snarast en tröst för kulturborgarrådet för att majoriteten lade ner planerna på en upprustning och utbyggnad av huvudbiblioteket) men i övrigt – bara nedskärningar. Det finns många vackra ord om kulturens betydelse men inga reda resurser. Budgeten innebär nedskärningar med minst 30 milj kr på alla verksamheter.

I vänsterns budget (helt finansierad, förstås!)) finns däremot ytterligare mer än 100 miljoner kr för att bland annat

• stärka kulturskolan och sänka avgifterna med 14 milj kr
• Öka stödet till det fria kulturlivet med 11 milj kr
• Återupprätta kultur- och föreningslivet i hela staden genom att satsa 23 milj extra till stadsdelarna
• skapa ett nytt hyressättningsystem för kulturen – utan marknadshyror.
• skapa en ny scen på Järvafältet
• satsa 18,5 milj kr på samlingslokalerna
• ge Stadsteatern möjligheter att utvecklas med 10 miljoner mer
• icke-kommersiella träffpunkter för ungdomar i alla stadsdelar

Vi vill också skapa ett nytt hyressättningssystem för kulturen, utan marknadshyror, och sätta igång arbetsmarknadsprojekt på kulturområdet, där arbetslösheten växter oroväckande snabbt.

Vi vill inte att kulturstödet ska användas till ett prilligt bonussystem som ger en dusör i efterhand till dem som man tycker har uppfört sig väl (=skaffat sponsorer eller utökat publiken). Andra bedrövliga inslag i borgarnas kulturpolitik är att antalet barn i kulturskolan har minskat sedan 2006 med nästan 17 000 barn, att Stockholms stad har gjort sig av med sin internationellt mest framgångsrika scen, Unga Klara, och att man har slaktat kulturen i stadsdelarna, vilket främst drabbar ytterstaden.

Förgäves bad jag i debatten majoriteten om ett svar på frågan om hur man ser på kulturen i ytterstaden: 2006 satsade stadsdelarna 39,8 miljoner på kultur, plus projektmedel 16,8, alltså 56,6 miljoner. År 2009 satsade de sammanlagt 18,7 miljoner. Detta gäller alltså kulturen för barn och ungdom, lokala kultur- och föreningsarrangemang!

Till slut sammanfattade Ewa Samuelsson (kd) majoritetens syn på frågan om kultur i ytterstaden och allas tillgänglighet med orden: Dom kan ta tunnelbanan till stan!

Birgitta Sevefjord (V) skriver om Vaccineringar

Läs också vårt tema om privatiseringar

Intressant?