INTERNATIONELLA KVINNODAGEN, ÄLDREVÅRD. Att förbättra äldrevården genom återkommunalisering och förkortad arbetstid är en feministisk åtgärd.

Läs också våra andra K(V)innopoltiska punkter

av Stockholmsvänstern

Alla blir vi förhoppningsvis gamla en vacker dag och när vi väl blir det så vill vi väl ha en väl fungerande äldrevård. Eller, ja vi vill väl till och med ha det nu till våra förldrar och deras föräldrar, och kanske den där trevliga gamla farbrorn i grannlägenheten som faktiskt skulle behöva få en bättre hemtjänst. Det är i grunden inte så mycket en feministisk fråga, men det faller ändå under våra feministiska punkter. Anledning är inte för att kvinnor lever längre utan det är två andra anledningar.

Kvinnor är en stor andel av de som jobbar inom äldrevården och om äldrevården blir bättre betyder det bättre arbetsförhållanden för de som jobbar där. Därför är t.ex. vårt krav på att införa en ny heltidsnorm i äldrevården ett feministisk förslag som skapar bättre äldrevård. Det ger piggare personal som orkar mer och bättre, både på jobbet och hemma.

Kvinnor tenderar att i stor utsträckning utföra äldrevård obetalt i hemmet när det offentliga brister. Genom att förbättra den offentliga äldrevården kan detta minimeras. Inte för att det är fel att umgås med sin gamla pappa, utan för att många kvinnor offrar både sig själva och sin pension, utan för att umgänget med den gamla pappan istället ska kunna vara lustfyllt och inte fyllt av skam.

Några av våra förslag för en bättre äldrevård är redan nämnda arbetstidsförkortning, men också att maten ska lagas på plats i servicehusen, stärka de äldres rätt att bestämma över sin vardag och att kommunala bostäder kan ge äldre en kontinutiet och stabilitet.

4 punkter för en bättre äldrevård:

• Alla över 75 år får hemtjänst 4 timmar per månad med förenklad biståndsbedömning, vilket ska utökas med 2 timmar per vecka.
• God omsorg fenom höjd bemanning i demensboenden
• Ett bättre socialt innehåll med mer kultur ocjh rörelse
• Även äldre mellan 67 och 75 år ska kunna få hjälp av fixare.

Följ också Bloggstafetten 8 mars

Det behövs en skarpare våldtäktslagstiftning av Maria Ferm

Intressant

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN, FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING. Feministiska frågor och det man något märkligt ibland kallar kvinnofrågor är i själva verket viktiga för hela samhället, så klart eftersom kvinnor är mer än halva befolkningen. Därför är föräldraförsäkringsfrågan en feministisk fråga, trots att en förbättrad, tvådelad försäkring är till för att göra hela samhället bättre, skriver Mattias Ericson (V) för Stockholmsvänstern.

av Mattias Ericson

Psst. Läs fler 8 mars artiklar!

Det finns många nödvändiga reformer för att ett jämställt samhälle ska kunna uppstå. Det kanske enskilt viktigaste verktyget är utformningen av föräldraförsäkringen. Att dela föräldraförsäkringen lika mellan båda föräldrarna är att vrida ett av huvudargumenten för att inte förändra rådande könsstrukturen ur händerna på patriarkatet. För hur funkar det egentligen?

Anledningar till att kvinnor har en sämre ställning på arbetsmarknaden, vilket gör att de också hellre blir de som stannar hemma när barnen är sjuka, och vips har vi ett argument för att kvinnan ska ha en lägre lön för hon kommer vara mer borta, vilket leder att det blir hon som hellre stannar hemma och så vidare, är många. En är den här cirkeln, en annan är att de i stor utsträckning kommer vara hemma en betydligt längre tid än mannen när barnen är små. Alltså tar ut mer av föräldraförsäkringen. Det leder till att kvinnor får svårare att få jobb i konkurens med män, och så vidare igen.

Det här kan inte lösas genom frivillighet eftersom det är så tydligt kopplat till tradition och ekonomi.

Istället får det helt enkelt sägas från samhällets sida; Vi tycker det är jättebra med föräldrar som stannar hemma med sina barn och ger dem en trygghet och därför har vi en bred och generös föräldraförsäkring. MEN. Vi har även ett annat syfte med lagen. Vi vill skapa jämställdhet. Vill du ha denna förmån får du också ställa upp på vissa kriterier, du måste ta halva tiden, oavsett om du är man eller kvinna. Då kan man ju yla att, det ska inte politiker välja, det ska individen själv välja. Och ja det får de, genom att rösta på V så väljer de också bygget av ett jämställt samhälle.

Detta kan tyckas vara en inskränkning av den individuella friheten, men icke sa nicke, i själva verket är den en förstärkning av friheten då den skapar ett betydligt bättre samhälle på något längre sikt än nästa opinionsundersökning. Genom att ta lite här, vinner vi mycket där.

Sen är det klart att det kan finnas situationer där det måste finnas en viss flexibilitet, om den ena partnerna till exempel är sjuk måste man kunna överlåta dagar och så vidare. Det får man inte glömma, men det tillhör detaljerna i det kanske absolut viktigaste verktyget för att skapa ett bättre samhälle.

Läs även bloggstafetten:

En man är mer än sin fitta – en transkilles tankar på Internationella kvinnodagen

Intressant

Intressant

av Mattias Ericson

I en artikel i SvD avslöjas att biogasen i Stockholm till hälften blandas ut med fossil naturgas. Detta eftersom det råder brist på biogas. De som med hänsyn till miljön kör biogasbil tankar alltså tanken med hälften biogas och hälften naturgas. Utsläppen blir då ungefär dubbelt stå stora som om bilen skulle tankats med enbart biogas.

Ulla Hamilton skriver på sitt vanliga von oben vis att det inte är någon nyhet att biogas blandas med naturgas. Det finns ingenstans i Sverige där detta inte sker. Överallt råder samma brist på biogas.

Hur kan det vara möjligt? Biogas framställs av avloppsslam, gödsel och matavfall. Med ökande befolkning och ökade mängder biologiskt avfall så borde det ju kunna framställas hur mycket biogas som helst. Problemet ligger tydligen i rötningsanläggningarna, det finns för få.

Enligt Hamilton så är det tillståndsprövningen av biogasanläggningar som tar för lång tid. Det kan säkert vara en av förklaringarna till att det inte byggs några biogasanläggningar i Stockholm men inte den enda. Genom att sälja ut del efter del av stadens verksamheter och bolag så underminerar den borgerliga majoriteten alla möjligheter till en långsiktig och hållbar användning av stadens resurser. Nu senast så sålde de  Stockholm Vattens dotterbolag Stockholm Vatten Utveckling AB. Ett bolag som avknoppats från Stockholm Vatten för att bli ett renodlat fordonsgasbolag, Det bolag som har störst möjlighet att utveckla fordonsgasen i staden och råda bot på bristen av fordonsgas. Nu ska en privat aktör, Scandinavian Biogas Fuels Internation AB, sköta det istället. Och vad ska staden göra? Klaga på länsstyrelsens långa handläggningstider för tillståndsprövningar av biogasanläggningar? Ni hör själva hur fånigt det låter.

Vi kommer att kämpa med näbbar och klor för att behålla de av stadens bolag som finns kvar och utveckla deras verksamheter. Vi vill satsa på Stockholm Vatten och utveckla omhändertagandet av avloppslam för rötning till biogas. Vi vill öka insamlingen av biologiskt avfall från hushållen och att alla restauranger, storhushåll, äldreboenden skolor och förskolor separerar sitt biologiska avfall så att det kan användas till framställning av biogas. Vi vill garantera stockholmarna att deras biologiska avfall, från avlopp eller matrester, används till att minska koldioxidutsläppen från trafiksektorn. Det ansvaret ska inte lämpas över på en privat aktör, det ansvaret måste ligga på kommunen.

av Mattias Ericson

Det finns bra och det finns dåliga marknader. Elmarknaden ar en enfaldigt dålig marknad, av en massa anledningar, men främst för att den ar påhittad. Skor däremot ar en bra marknad, eller tandkräm, eller hårvårdsprodukter. Listan kan göras väldigt, väldigt lång. Nästan allt kan fungera som en bra, fri marknad. Men det finns undantag.
Saker som vi måste ha, och där det egentligen inte finns alternativ, det är dåliga marknader. El är som sagt en sådan, mediciner är självklart en dålig sådan, järnväg är en dålig marknad. Sjukvård, skola, kollektivtrafik är andra.

Vi kan inte välja att inte använda el, lite mer eller mindre kanske, men ljus, kylskåp och spis är lite kärvt att vara utan. Vi kan inte välja om vi ska använda medicin och sjukdom eller inte. Oftast. Järnvägen är en lite annan typ av vara, men så länge vi inte har flera olika järnvägsnät, vilket så klart vore idiotiskt, så kan vi inte heller där välja när vi väl ska ut och åka tåg.

Där vi har möjlighet att göra ett aktivt, reellt val och inte är intvingad i det fungerar en fri marknad bra, där vi inte har den möjligheten är det en usel marknad. I det första fallet blir marknaden på kundens villkor, i det andra fallet är marknaden på företagens villkor. Det första är bra, det andra är det inte för företagen finns till för människorna och inte tvärtom.

Det här är väldigt, väldigt enkelt och jag kan för mitt liv inte förstå de liberaler som inte förstår det . Eller är det faktiskt så att de förstår det, men att den fria marknadens princip är det viktiga, inte dess konsekvenser?

av Mattias Ericson

Vi har ett problem i Sverige. Japp, det gäller den borgerliga regeringen. Inte att de för en usel politik som slår mot de svaga för att gynna de rika, det har folket röstat fram så det får man leva med. Men det finns ett annat problem med regeringen. De ljuger, de förvanskar, de slarvar och de har så bråttom att de inte ens vill lyssna på svaren på de remisser de sänder ut. Det gäller för Sverige och det gäller i Stockholm.

Alliansfritt Sverige har för ett tag sen gjort en bra sammanställning av regeringens oseriösa arbete, efter det har Björklunds så uselt skrivna skollagsförslag kommit och sågats (läs lagrådets sågning här), yrksarmen går inte att  genomföra eftersom det bryter mot LAS och Maud Olofsson och Fredrik Reinfeldt båda ljugit om siffror i TV. För att inte prata om dem totala floppen med utförsäkringarna av sjukskrivna där man inte lyssnade på remissvar och så totalt har missbedömt situationen. Eller så kanske man har bedömt helt rätt, men inte brytt sig i hur det slår mot de svagaste i samhället.

Men hur är det i Stockholm då? Här har vi ett alldeles tydligt problem av liknande karaktär.

När man sitter i en nämnd som ska bestämma över t.ex. vägskötsel eller skolor så får man ofta s.k. remisser. Det är ofta ganska intressant läsning för att de ger en inblick i lagar och anant som är på gång. Tanken är att de som sitter i nämnden ska tycka till och tyckandet ska skickas till den som skickat remissen, ofta regeringen. Det är ett utmärkt sätt att få lagarna genomarbetade och seriösa, oavsett vad man anser om det politiska innehållet.

Men nu är problemet att man allt oftare har väldigt kort tid att svara på remisserna, och därför gör de som jobbar på förvaltningarna det, i praktiken blir det med andra ord bara den sittande majoritetens åsikter som eventuellt skickas med i svaret.

Det här är dupt problematiskt ur både demokratisk och seriositetssynpunkt för det visar att man inte har något som helst intresse av att höra om eventuella problem, istället vill man bara genomföra sitt beslut som man själv tänkt det. Då försvinner mycket av poängen med demokratin och det måste man väl, oavsett politisk färg tycka är problematiskt?

• Lagrådets betyg på Björklunds skollag IG, ytterligar hafs och slaffs
•  M sparkar på de som ligger och gynnar sina egna
• Lite Hafs och Slafs och kan det vara fusk också? Det blir IG
• Mars 1, 2010 – Regeringen missar att lagen förhindrar yrkesarmé
• “Dags för Littorin att erkänna att regeringen har misslyckats”

Intressant?

av Mattias Ericson som även skriver poesi och politik på Pooma

Problemen med snön och trafikproblemen är inte ett väderproblem, egentligen inte heller ett järnvägsproblem. Det är ett problem som genomsyrar hela vårt samhälle och har gjort det sen nån gång när Feldt öppnade kranarna och dårarna drack, som Ulf Lundell sjöng i ”Halvvägs till havet” (på Spotify). Problemet är att när allt, precis allt ska rendera i en vinst har vi inte längre utrymme för någon överkapacitet.

Det blir övertydligt med trafikkaoset i tunnelbanan. Man har ingen överkapacitet på bussar som skulle kunna gjort att filk faktiskt tog sig till jobben. Men titta också på sjukvården där människor slits ut, antingen för att de får ligga på bårar eller sitta på bänkar för länge i väntan på en läkare som slits sönder av alldeles för långa arbetspass. Det finns ingen överkapacitet som gör att man kan klara tillfällen där det normala ställs åt sidan.

Titta på skolorna där barnen inte längre får hela frukter och lärare springer rakt in i väggarna, för det finns ingen överkapacitet när krisen kommer och vinsten ändå prompt ska tas ut.

Titta på synen på sjuka. Finns det en människa som kan tänkas fuska, då ska ingen få någon sjukersättning. För vi har ingen felmarginal. Det finns ingen överkapacitet.

Det funkar ett tag, en mandatperiod, kanske två. Men nu ser vi effekterna i järnvägen, vi har sett effekterna i elnätet snart kommer vi se effekterna av det när de som inte längre får vara sjuka inte längre orkar leva. Det kommer i slutändan bli effekten av ett samhälle där överkapacitet inte tillåts. Det slits sönder. Sakta men säker.

Det samhället behöver är att tillåta brister, att tillåta spill för i bristerna och spillet finns vilan, där finns det som gör att vi kan gå vidare.

Mer om dåligt underhåll och järnvägskaos: Svensson, Alliansfritt, Jöran Fagerlund, Ekonomikommentarer, Björnbrum, Motvallsbloggen DN1, DN2, AB1, AB2, AB3, AB4, Nyhetskanalen, Intressant?

Av Mattias Ericson

Berätta gärna själv hur du skulle påverkas av en kraftigt ökad ränta på ditt boende, eller om din hyra skulle stiga med 8 procent på per år!!

Marknadspriser är alltid vanskliga eftersom det lätt skapas bubblor. Jag pratar för en gångs skull inte om marknadspriser på hyresrätter, jag pratar om marknadspriser på bostadsrätter.

När vi har en så väldigt låg ränta att den faktiskt trissar upp priserna eftersom människor har en dum förmåga att inte tänka längre än näsan räcker är det ett farligt vågspel med människors trygghet. För att inte provocera någon erkänner jag direkt, jag är en av dem med kortast näsa av alla (eller blir det längst näsa? Jag tänker i alla fall inte så långt är poängen i mitt lilla skämt).

Man ser till månadskostnaden i dag, imorgon och kanske på lördag. Men inte nästa år eller om två. Inte heller tänker man på, när man står där med glittrande ögon och tittar på den vackra lägenheten och tänker på hur fint man kan inreda dotterns rum att man om två år kan ha varit sjukskriven i lika många och är utförsäkrad och inte längre har råd med ens en något lägre månadskostnad än i dag.

Denna långnäsa vill man helt enkelt inte se. Det är helt naturligt och utan vissa chanstagningar här i livet skulle vi stå oss ganska så stampandes slätt.

Så var vill jag egentligen komma? Jo, att det är ett märkligt system vi har där det boende vi bor i ska ses som ett spekulationsobjekt och inte en plats för att läsa läxor med barnen, älska med sin partner eller skotta snön bort från garageuppfarten. Helt enkelt, bostaden ska vara en plats att leva, inte en plats man kanske tvingas i från för att några bankdirektörer i USA har gjort bort sig, eller för att man är med i en olycka eller, eller, eller. Man mår dåligt bara man tänker på alla olika alternativ till olycka som finns. Bostad är en rättighet, inte en kassako.

Men det är klart att hyror kan vara för höga också, men det kan vi med en stark allmännytta med hyresnormerande funktion på ett bättre sätt råda bot på. Så tänk efter innan  vi kastar bort hyresnormeringen, allmännyttan och den billiga hyresrätten. Ett tryggt boende är värt mer än alla eventuella spekulationsvinstern i världen, eller?

Läs mer om Stockholmsvänsterns Bostadspolitik

Läs också Alliansfritt Sveriges artikel om hyresrätten som frihet i dag.

av Stockholmsvänstern

• Borgarnas politik ger mer pengar i början av månaden, Vänsterns ger mer kvar i slutet!
• Allmännyttan är en frihetsmarkör
• Sopbergen är konsekvensen av kommunens spariver
• Äldreomsorgen – en riktig förtroendefråga där V har lösningarna
• Avtal om stockholmshyrorna början till ökad segregation
• Vänstergrannar
• När kvinnor byter kön kanske de får högre lön

av Mattias Ericson

Det kan vara vanskligt att göra politik på enskilda fall. Men ibland blir enskilda fall bara så där blixtbelysande för en problematik som annars mest låter som konspiratoriskt.

Vi i Vänstepartiet vill bygga ut allmännyttan. Till det finns det flera orsaker. En är för att kunna förhindra det som hänt i en bostadsrättsförening i Happaranda där en en romsk kvinna har nekats att köpa en lägenhet, just för att hon är rom. Det är ingen frihetsgrundande politik.

I en stärkt och förbättrad allmännytta som vi vill bygga skulle den typen av händelser inte kunna ske. Den romska kvinnans frihet hade med andra ord varit betydligt större med en stark allmännytta än med en utsåld sådan.

Läs också om Stockholmsvänsterns Bostadspolitik

av Mattias Ericson

Skattedebatten är alltid aktuell. Det är lite trist att man oftast diskuterar skattesatsen, som om den vore ett mål. Skatten är ett medel för att skapa det samhälle man vill ha. Vill man ha ett samhälle där människor får klara sig själv, då har man en låg skatt. Vill man ha ett samhälle där man hjälps åt och de rika stödjer de fattiga. Då har man en högre skatt. Det är olika syn på världen och medmänniskan.

Men det finns ett argument som borgarna tjatar till förbannelse. Det är att man får mer pengar med deras politik. Vilket i slutändan är rent nys. Ja, man har mer pengar i början av månaden, men mindrE i slutet.

Fast om man är helt frisk, inte har någon gammal, eller ung släkting och inte har behov av kollektivtrafik, vägar, simhallar, snöröjning, försörjningsstöd, kulturskola, bra skolor och så vidare. Ja, då tjänar man så klart på borgarnas poltik, på kort sikt. 

Men de flesta av oss blir sjuka ibland, behöver åka kommunalt ibland, kör på vägar någon gång då och då, behöver få snön bortkörd och sophanteringen fixad. De flesta har behov som går utanför oss själva,vi har släktingar vi bryr oss om som behöver en äldrevård med mer tid för, ja just det, de äldre. Det kan man inte köpa för en lägre skatt om man har en låg inkomst och då tjänar man definitvt  på att man faktiskt har en solidariskt, välfungerande välfärd att luta sig emot.

Andra som bloggar om skatter och äldrevård: Kan värdig äldreomsorg har något med  På väg mot ättestupan? Lyssnar Wanja på sina medlemmar? Sjuka och arbetslösa är borträknade

Intressant?