Karin Rågsjö

Förskolan kan göra skillnad

Även publicerad i ETC.

En väl utbyggd förskola kan utjämna skillnader i samhället. Men i dag är utbildningsnivån hos personalen ofta för låg och barngrupperna för stora. Värst drabbas arbetarklassens barn.

Klassklyftorna växer i Stockholm. Baksidan av moderaternas glättiga, reklambild av det framgångsrika Stockholm är en segregerad stad på livets alla områden. Stockholmare som lever under små ekonomiska omständigheter kämpar mot social och ekonomisk otrygghet, barn växer upp under ojämlika levnadsvillkor och unga människor riskerar att fastna i narkotika och långtidsarbetslöshet. Det finns alltid en prioriteringsmöjlighet för politiker och det är tydligt att den sittande majoriteten inte prioriterar med jämställdheten framför ögonen.

Förskolan är fantastisk och skulle kunna betyda så mycket mer. Barn kommer till förskolan med väldigt olika förutsättningar. Den svenska modellen med en väl utbyggd förskola ger en unik möjlighet att utjämna skillnader. Därför är kvaliteten på förskolan av strategisk betydelse för att uppfylla målet om jämlika och höga kunskapsresultat i skolan. Förskolan kan göra skillnad om vi inte slösar bort den chansen i ivern att hålla skatten nere som i stället ger oss för stora barngrupper eller för få förskolelärare med utbildning.

På Norrmalm är 56,8 procent av de anställda inom förskolan utbildade förskolelärare, på Östermalm är andelen 51 procent. I Skärholmen däremot har 35,1 procent förskoleutbildning och i Spånga Tensta 36,1 procent. Skillnaderna mellan de olika stadsdelarna är inte försvarbara.

Vi måste ha råd med barnen; då kan vi inte ha en skattesats som innebär fler barn i barngrupperna eller att utbildningsnivån på de anställda inom förskolan skiljer sig åt med 20 procent.

Orättvisorna följer med upp i åldrarna. I Carlssons skola klarade samtliga av niorna att nå sina mål under förra terminen, i Hässelby Villastad 92,8 procent. I Hässelbygårdsskolan hade däremot drygt hälften nått sina mål och i Rågsvedsskolan knappt var tredje elev. Vi talar om klass och vilka möjligheter vi kan ge

Stockholms alla barn. Uppenbart är skolan segregerande – och det drabbar arbetarklassens barn.

Stadens skolinspektion tecknar i årets rapport bilden av en generell kunskapssegregering som ökat det senaste decenniet. I betygsresultaten från Stockholms gymnasieskolor urskiljs ett mönster: å ena sidan är de framgångsrika eleverna – som motsvarar cirka två tredjedelar – något mer framgångsrika än riksgenomsnittet. Å andra sidan utgör de minst framgångsrika eleverna en större andel i Stockholm än i riket som helhet. Exempelvis är det fler som inte fullföljer sina gymnasiestudier i Stockholm.

Vi ska inte och kan inte acceptera att så många unga utan gymnasium och ibland även utan hel grundskoleutbildning står utanför arbetsmarknaden. Utan relevant utbildning får de stå där livet ut. Att satsa på kunskap är alltid en investering. Vi kan göra mer för att ge Stockholms barn och ungdomar en möjlighet på riktigt. Ord som valfrihet och en förskola/skola i världsklass blir bara klyschor i en stad där så många lämnas på perrongen.

I dagens Stockholm finns det inte tillräckligt med biljetter till klassresan, tågen är redan fyllda av dem som har de bästa förutsättningarna.

Inga kommentarer

Kommentera