Gå direkt till innehållet

Fattiga fångar i sin stadsdel

 

Sedan borgarna kom till makten har SL-kort inte ingått i normen för ekonomiskt bistånd. De som inte får SL-kort genom särskild prövning blir fångar i sin stadsdel. I Enskede-Årsta-Vantör fick bara 56 % av hushållen SL-kort i april 2013 enligt statistik från SWECO, vilket motsvarar ungefär 400 hushåll. I kvällens diskussion på stadsdelsnämnden blev det tydligt att alliansen tycker att detta är helt i sin ordning.
 
Hur många som får SL-kort skiljer sig stort i staden. På Södermalm var det så få som 20 % medan det på Kungsholmen var 71 %. Det är inte acceptabelt . Stockholm är en och samma kommun. SL-kortet är frihetsfråga. Flera stadsdelar har knappt någon service så folk måste åka kommunalt för att besöka läkare, tandläkare, apotek, bibliotek, simhall, bio, följa barn på träning eller besöka ett öppet stadsdelsnämndsmöte.
 
Alliansen hänvisar till individuell behovsbedömning, men hur i hela fridens namn kan den leda till att nästan hälften inte behöver SL-kort? I själva verket hinner inte handläggarna göra alla de individuella prövningarna, det hann man inte heller när jag arbetade med frågorna. Men då ingick åtminstone SL-kortet i normen.
 

Att vi diskuterade frågan berodde på en remiss om riktlinjer. Vänsterpartiet och socialdemokraterna föreslog att SL-kort ska återinföras i normen som åren 2003-2006. Alliansen försökte blanda bort korten och hänvisa till riksdagsbeslut om jobbstimulans i försörjningsstöd. Uppenbarligen är det känsligt att konfronteras med att den egna politiken är så kall. Som Magnus Dannqvist (S) sa, valfriheten gäller tydligen inte folk med försörjningsstöd. Nekas SL-kort kan man exempelvis inte välja som förskola i andra änden av stan.