Gå direkt till innehållet

Hur ser framtiden ut för idrottsstockholm?

För varje år som högeralliansen stått för ansvaret för idrottsnämnden så har ambitionsnivån successivt sänkts.  Byggtakten och tillkomst av nya anläggningar motsvarar inte behoven på långa vägar. Löpande underhåll skjuts på framtiden och medel avsatta för underhåll används som för att täcka underskottet av driftsbudgeten. Trots enorma behov av nya anläggningar så finns det inte tillräckligt med ekonomiska resurser för att täcka behoven. När olika föreningar försöker väcka och uppmärksamma högeralliansen om behoven av nya anläggningar så blir svaret från dem att det saknas medel. Fotbollsföreningar i Bromsten och Sätra ska enligt alliansens logik vara tacksamma att man lägger nya konstgräsplaner i Hjorthagen och i Årsta. Högeralliansen ställer med sin förda politik olika föreningar och behov mot varandra och väljer innerstaden och närförort framför förorterna.

Med vackra formuleringar och skicklig retorik försöker högeralliansen lugna idrottande stockholmare men det är inte hållbart i längden. Det krävs handling också.

Privatiseringar och konkurrensutsättningar fortsätter oavsett om det gynnar stockholmarna eller inte. Konkurrensutsättning av Högdalens sim- och idrottshall som gjordes föra året innebär att staden förlorar minst 1 miljon kronor årligen. Pengar som nu strömmar rakt ner i riskkapitalisternas fickor. Företaget som fick ta över driften kommer att tjäna minst 10 miljoner kronor, pengar som nu inte kommer övrig stockholmsidrott till del. Andra simhallar står på tur att gå samma öde till mötes som Högdalen.

Enligt alliansen skall allt som inte är myndighetsutövning säljas, men just här har de bytt spår och försöker istället skylla privatiseringar på konkurrenslagstiftningen. Det är dock inget annat än lögner. För det första har konkurrensverket inte prövat saken, för det andra kan det inte vara rimligt att kommunen skall plöja ner 100 tals miljoner i anläggningar för att i nästa handvändning låta ett privat företag göra stora vinster utan att ha behövt ta risken. Det hela påminner mycket om de olagliga avknoppningar som alliansen drev igenom inom bland annat barnomsorg och vård.

Riskkapitalisters väl och ve kommer i detta sammanhang före barn och ungdomar i Stockholm.