Gå direkt till innehållet

Utveckla byggemenskaper i Stockholm!

Idag, 14 oktober, lägger jag och Maria Hannäs följande motion.

Byggemenskaper handlar i grunden om att ändra villkoren för hur vårt boende utformas. Medan byggbolagen bygger för att göra vinst så är beställarna av byggemenskaperna människor som tänker bo i huset. Erfarenheten är att det skapar bättre förutsättningar för att bygga med kvalité och med kreativa lösningar för boendet.

Vi har en situation idag där byggherrar är rädda för att utforma hus med gemensamma mötesrum, utrymme för kultur, odlingslotter, gym, gemensamma köksutrymmen, unik utformning och uttryck. Anledningen är att det betraktas som risker för byggherrarna. Arkitekturen blir likriktad, monoton, tråkig och husen formar ett stadsrum som ingen vill leva i. Byggbolaget lägger sin energi på att marknadsföra lägenheternas ytskikt, för att det är så man gör lägenheterna säljbara. Kvalité blir sekundärt på bekostnad av vinstmaximering.

Med byggemenskaper prövar man att förändra villkoren för arkitektur och för hur vår stad definieras. Första steget är att utse en yta där byggemenskaper kan växa. En byggemenskap är en demokratisk förening med varierande antal medlemmar som går samman och bestämmer sig för att bygga ett hus som man vill bo i. Resultatet blir ofta att medlemmarna satsar på alternativa planlösningar, gemensamma lösningar och prioriterar bort oönskade utrymmen. Man skapar då hus som människor vill leva i som ingått i en gemensam kreativ process. En arkitektur som inte bygger på det ekonomiska systemets säljbarhet utan på boendes lösningar. Arkitektur som bygger på idéer, ideal och berättelser om samvaro, något marknaden visat sig oförmögen att skapa.

I Tyskland har redan kvarter med dessa lösningar växt fram. Där går staden in som stödjande organisatör till föreningarna. Staden ställer också villkor och ramar till föreningarna. Det har utvecklat nischade entreprenörer som skapat kompetens kring byggande, arkitektur och projektledning för byggemenskaper. Alltjämt anlitas mindre aktörer för att bygga husen. Ännu en positiv effekt är att slutkostnaden blir i genomsnitt lägre.

Metoden är egentligen frånkopplad från upplåtelseformen men det är naturligtvis viktigt i Stockholm att det blir föreningsbaserade hyresrätter.

• Vi föreslår att Stockholm ska prova detta genom att utse en plats där byggemenskaper kan utvecklas med hjälp av staden som organisatör.

Sebastian Wiklund (V) ​​​Maria Hannäs (V)