Gå direkt till innehållet

Konstnärernas roll i staden måste stärkas

Kvinnliga konstnärer och hbtq-konstnärer får generellt lägre ersättningar än genomsnittet när de deltar i utställningar. Det är en av de oroande slutsatserna som vi kan dra när vi läser den senaste rapporten från Konstnärernas Riksorganisation (KRO) Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare (KIF). Rapporten granskar hur ramavtalet för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar, det så kallad MU-avtalet har tillämpats under 2014.

Även om utvecklingen går i rätt riktning mot mer jämställda ersättningar ser det fortfarande för dåligt ut och det finns ett stort mörkertal. Många bild- och formkonstnärer får inte någon ersättning alls för sin arbetstid. Rapporten pekar tydligt på att kvinnor och personer med annan könsidentitet än manlig, i genomsnitt får mindre ersättning än männen för sitt arbete.

Ersättingsgapet är som störst för de som inte följer MU-avtalet. Utredarna konstaterar att skillnaderna mellan manliga och kvinnliga konstnärer är 52 procent. För hbtq-personer ser det ännu sämre ut. Men även för de som tillämpar MU-avtalet finns fortfarande könskillnader i ersättningsnivån. Av de arrangörer som har rapporterat sina ersättningar får manliga konstnärer i genomsnitt 10 procent mer än sina kvinnliga kollegor.

Rapportens författare påpekar att både förra Alliansregeringen och nuvarande S-MP-regeringen har uttalat avsikten att skärpa reglerna, men att det inte hänt mycket i praktiken. Det saknas enligt KRO/KIF fortfarande idag både en skarpare politik och verkliga resurser för att bryta med dagens ojämlika och ojämställda arbetsvillkor.

Vi rödgrönrosa i Stockholm vill att konstnärernas roll i staden stärks och att deras arbetsvillkor förbättras.

I vår kommunala skattefinansierade verksamhet, som till exempel Liljevalchs konsthall, Kulturhuset, Medeltidsmuseet och Stockholms stadsmuseum är det extra viktigt med ett jämställdhetsperspektiv. Lokalt måste vi därför också våga höja kraven och se till att våra egna skattefinansierade utställningsarrangörer och museer, samt de som har en annan driftsform men som får kulturstöd, som till exempel Nobelmuseet, tillämpar MU-avtalet, använder sig av MU-avtalsmallen vid sina utställningar och svarar på KRO/KIF:s enkät om hur mycket ersättning olika konstnärer har fått under året så att vi kan fortsätta följa utvecklingen.

Vi måste generellt förbättra konstnärernas arbetsvillkor och i synnerhet bryta den strukturella diskriminering som fortsätter drabba kvinnliga konstnärer och hbtq-konstnärer, hantverkare och formgivare med systematiskt sämre arbetsvillkor. Det blir en av många utmaningar för rödgrönrosa i Stockholms stad 2016.

Kolla om en utställningsarrangör följer MU-avtalet här.

Hela rapporten finns att läsa här.

 

Ann Mari Engel (V) ledamot i kulturnämnden

Juliana Gristelli (V) ersättare i kulturnämnden