Gå direkt till innehållet

Stockholms budgetdebatt – en oas av tydliga politiska skillnader

Årets budgetdebatt, den sista debatten innan valet, är avslutad.

I dessa tider av trängsel i den politiska mitten är Stockholm en uppfriskande oas av tydliga politiska skillnader. På bostadspolitikens område kan det ibland låta som att vi är överens och att vi bara bråkar om vem som kommer att kunna bygga mest – men skillnaderna är milsvida i för vem vi bygger och vilken sorts stad vi vill se.

När alliansen satt vid makten sålde de ut allmännyttan och tusentals hyresrätter med rimliga hyror försvann till bostadsmarknadens köp- och säljsystem. Det spelar roll vem som äger – för det är bara det vi äger gemensamt som vi också fullt ut kan bestämma om gemensamt.

När vi nu bygger vill vi bygga allmännyttiga hyresrätter, det är förstås främst för att vi därigenom har större möjligheter för att bygga till så låga hyror som möjligt utan att kompromissa med kvalitén. Men det är också för att vår gemensamma egendom gör det möjligt för oss att bygga ett samhälle, det är genom de kommunala bostadsbolagen vi kan satsa på upprustning av ett centrum, öppna upp lokaler, göra feministisk stadsplanering eller medborgarbudget.

Vi såg också tydligt att alliansen vill smyga igenom marknadshyror. De skriver ”ansvarsfull gradvis infasning av mer marknadsanpassad hyressättning” och i debatten vill de låtsas som att de menar bruksvärdessystemet. Men det är inte en slump att de skriver marknadsanpassad hyressättning – och när infasningen är klar kommer hyrorna att röra sig fritt med marknaden mot nivåer som är skyhögt över de som råder idag. Det är inte första gången moderaterna försöker byta namn på en gammal politik för att göra den mer aptitlig, och marknadshyror har få försvarare kvar eftersom det helt enkelt visat sig förvärra situationen på bostadsmarknaden där det införts.

På samma sätt ser man en tydlig skillnad i frågan om demokrati. Vår majoritet är överens med demokratiutredningen att ” demokratin inte [är] ett politiskt mål som kan uppnås en gång för alla utan en rörelseriktning som måste hållas vid liv.”  För alliansen är det tvärtom, alla de demokratireformer som genomförts under denna mandatperiod vill de riva upp. Medborgarbudgetar, medborgarvärdar, samråd och dialogprocesser ska bort eftersom de är flum. Demokratin är en restpost som de väntar med tills allting annat är klart, och då kommer vi aldrig att komma dit. Samtidigt ökar segregationen i valdeltagande och förtroende för samhället.

Dessa två visioner för hur Stockholm ska utvecklas i framtiden, och vilken sorts samhälle vi ska få, ger bra förutsättningar för en valrörelse där två tydliga politiska visioner står emot varandra.

Jag ser fram emot den valrörelsen.

Ann-Margarethe Livh (V), bostadsborgarråd i Stockholm