Foto: Jean-Claude Outrequin

KULTURSKOLAN, BARN. När skolan återigen börjar efter sportlovet blir det också svårare för barn och ungdommar att hitta vettiga fritidssysselsättningar. Staden måste hjälpa till och bryta de klassmönster som gör att bara 4 % av barnen i Rinkeby-Tensta går i kulturskolan medan 13% gör det på Södermalm.

av Ann-Mari Engel

Nu är sportlovet slut och barnen kommer tillbaka till skolbänkarna (om man nu har bänkar nuförtiden?) Det har funnits en hel del att göra på lovet för dem som sökt aktiviteter. Förvaltningarna har arrangerat ett bra urval sport- och kulturverksamheter på flera ställen i staden och många av dem har varit gratis.

Tyvärr återgår nu allt till det ”normala” som är brist på platser för spontantidrott, för få och för dyra platser i kulturskolan och en skola som är helt fokuserad på kunskap och har allt färre kulturinslag. Fritidsverksamheten i anslutning till skolorna blir alltmer utarmad och är på de flesta hållen mest förvaring med stora grupper, för lite personal och dåliga lokaler.  När det gäller fritidsgårdar eller motsvarande är det knapert. På Södermalm, en stadsdel fylld av barn och ungdomar, finns det fler än 500 krogar men bara två fritidsgårdar!

Kulturskolan, som är den kulturform som har störst möjlighet att nå alla barn, har under det borgerliga styret i Stockholm fått en ny inriktning som innebär att den inte ska förekomma i skolan, att man tar bort ”prova på-verksamhet” och att avgifterna höjts rejält, i många fall fördubblats. Man har som program att elitisera och smala av kulturskolan. Den aktuella statistiken för 2009 visar att antalet inskrivna barn i kulturskolan minskat sedan 2008.

Den visar också att kulturskolan fortfarande är en fråga om klass och kulturvana. Den andel av folkmängden i ålder 6-19 år som deltar i kulturskolan är i Rinkeby-Kista 4,46 % medan den på Södermalm är 12,38 %..  Antalet inskrivna barn har minskat i Rinkey, Hässelby-Vällingby , Farsta, Älvsjö, Bromma, Skärholmen medan de har ökat något i innerstaden.  

Foto: Anissa Thompson

Barn och ungdomar utgör en allt större del av Stockholms befolkning. De får allt mindre att säga till om i politiken och allt mindre resurser.  I stadsdelarna används kultur- och fritidsverksamhet gärna som en budgetregulator. Den är ju inte lagstadgad, som äldreomsorgen eller förskolan och därför skärs den bort när pengarna inte räcker. De senaste årens stora nedskärningar har slagit hårt mot stadsdelarna och därmed har den lokala kulturverksamheten fått stryka på foten. De viktiga och uppskattade kultursekreterarna har sagts upp och därmed en viktig länk till stadsdelens förskolor och skolor.

Alla och ungdomar har rätt till en meningsfull fritid. Det kräver att staden gör rejäla och långsiktiga satsningar som når alla barn. För oss är detta viktigare än att ytterligare sänka skatten för de högavlönade stockholmarna.

Läs också K(V)innopoltiska punkter

Intressant

SKOLBARNOMSORG. Vänsterpartiet i Stockholm vill satsa stort på att förbättra fritis och får stöd för behovet i en kartläggning av skolverket. När folk tvingas prioritera bort fritis av ekonomiska själv måste det göras avgiftsfritt, skriver Inger Stark, (V) ledamot i utbildningsnämnden för Stockholmsvänstern.
av Inger Stark 
 
I går den 9 mars släppte skolverket en nationell kartläggning av skolbarnomsorgen för 10-12 åringar [...]

av Ann-Mari Engel.
Idag (9 mars 2010) ska kulturnämnden besluta om utredning av en utbyggnad till Liljevalchs konsthall. En privat finansiär har sagt sig villig att bistå med ett ännu okänt belopp och Stockholms stad å sin sida är också intresserad av att delta i utbyggnaden. Allt detta är förstås glädjande nyheter och Vänsterpartiet ställer sig [...]

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN, KVINNOLÖNER. När vi vet att inkomstens storlek till stor del påverkar vår hälsa och livslängd och samtidigt vet att kvinnor tjänar mindre är Vänsterpartiets och Stockholmsvänsterns krav på att höja lönerna inom offentlig sektor en stor jämlikhetsfråga.
Man brukar säga att politikerna inte ska lägga sig i lönerna på arbetsmarknaden och därför kan vi [...]

DEBATT. Utan rätt till sitt eget språk eller sin egen kropp slåss kurdiska kvinnor i Turkiet på två fronter. Mot Turkiets fängslanden, trakasserier och tortyr – och för kvinnors rätt i Kurdistan. Det är dags för Sveriges alla kvinnor att gemensamt höja sin röst för de kurdiska kvinnorna, skriver Ann-Margarethe Livh (V) oppositionsborgarrådet i Stockholm [...]