För att ge alla en verkningsfull missbruksbehandling krävs åtgräder grundade i fakta och forskning skriver en enad opposition i Årsta-Enskede-Vantörs stadsdelsnämnden i  en debattartikel om behandling av missbrukande kvinnor.

”I strävan efter jämställdhet är det hög tid att lyssna till vad forskningen säger om effektiv behandling för kvinnor som missbrukar och inse kvinnors svårigheter att sluta missbruka i manligt dominerad behandling. En forskare som säger något viktigt är Karin Trulsson, som har byggt upp en kvinnobehandling och forskat om missbrukande kvinnor. Hon arbetar som expertstöd åt Socialstyrelsen i ett regeringsuppdrag.

Vårt intresse för missbruksbehandling väcktes då vi som lokalpolitiker i Stockholms stad började engagera oss i Kvinnoverksamheten i Högdalen, som hotas av nedläggning av ekonomiska skäl. Personalen arbetar evidensbaserat enligt nationella riktlinjer. År 2008 blev 69 % av kvinnorna drogfria efter behandling. Över två tredjedelar är föräldrar, vilket innebär att barnen kan växa upp i ett drogfritt hem. Många kvinnor hade misslyckats med 12-stegsprogram, metoden var för snabb och kortvarig. När vi hörde vittnesmålen om hur Kvinnoverksamhetens behandling räddat kvinnornas liv var vi tvungna att lära oss mera.

Genom kontakt med forskaren Karin Trulsson har vi förstått att kvinnors rätt till en verkningsfull missbruksbehandling förutsätter både ett köns- och klassperspektiv. Det gäller att se till specifika behov hos kvinnor och mammor som missbrukar och inte bara följa behandlingsmetoder som är på modet. Under långa perioder har det inte varit en bra kombination att vara kvinna, mamma och missbrukare. Först under senare år har renodlad kvinnobehandling vuxit fram som motvikt till manligt dominerad behandling. De flesta missbrukande kvinnor som Trulsson mött kommer från arbetarklassen och har en stark etik om att inte skada sina barn genom missbruk under graviditeten. Moderskapet är en stark drivkraft för att söka och fullfölja behandling. En svår uppväxt gjorde att kvinnorna inte fann sin egen identitet, sökte närhet hos män, blev styrda av män och tog över männens drogvanor.

Vi menar att vad som är effektivt ur kommunalekonomisk synvinkel mycket väl kan vara den långsiktiga till synes dyrare behandlingen framför den kortvariga behandlingen som misslyckas gång på gång. Hörnstenar i en verkningsfull kvinnobehandling är enligt kvinnorna i Trulssons forskning individuella samtal, gemenskap med andra kvinnor, att inte överges när kvinnan vågar visa sina problem och att få eftervård så länge kvinnan behöver det. Det mest centrala verkar vara att kvinnorna genom nära relationer till andra kvinnor fått ta igen en förlorad tonårstid. Kvinnorna uppskattade fokuseringen på föräldraskapet och relationen till barnen. Samtidigt var påfrestande relationer med de andra kvinnorna och drogens dragningskraft avgörande för de kvinnor som avbröt behandlingen. Det handlar alltså om att både ta hänsyn till traditionella och nya könsrollsideal för en lyckad behandling.

Vi inser att kommunpolitiker måste fråga efter könsuppdelad statistik i mycket högre omfattning än vad vi gör idag. Enligt forskaren Arne Kristiansen har män erbjudits behandling åtta gånger när kvinnor har erbjudits en gång! Män får ut mer av socialtjänsten, medan kvinnors rädsla för att förlora barnen kan vara hinder för att få behandling. Men även mansrollen förändras och därmed de missbrukande männens intresse av att få möjlighet att i sin missbruksbehandling fokusera på sina relationer med barnen och papparollen.

Rosa Lundmark (v) Sonja Mogert (s) Åsa Öckerman (mp)
Stadsdelsnämnden Enskede-Årsta-Vantör, Stockholms stad ”

Läs mer:

Beslut i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Rosas blogg: Rädda kvinnoverksamheten
Utlåtande 2009:49 RVII (Dnr 325-1297/2008)
Insyn utskriftssida

Läs alla artiklar om vår budget

Läs vecka 45´s samlade artiklar

Intressant?