Gå direkt till innehållet

Från 126 timmar till 41timmar!

DN-Stockholm, onsdag 3 april, där kan vi läsa berättelsen om Simon. Simon som är 26 år och har en svår, ärftlig och sällsynt energibristsjukdom. Sjukdomen är progressiv, vilket betyder att han gradvis blir allt sämre. Livet för Simon är som att springa maraton varje dag eller klättra uppför Mount Everest varannan, säger Simons mamma. Simon tillhör LSS grupp 3, vilket innebär att hans funktionshinder är varaktigt och att hjälpbehovet är omfattande. Han kommer aldrig att bli bättre, bara sämre. Trots detta dras hans assistenttimmar ner till 41 timmar. Sedan tolv år tillbaka har Simon haft assistenter 126 timmar i veckan. Hans behov har inte minskat, ändå kommer han, enligt försäkringskassans nya beräkningar inte över den viktiga gränsen på 20 timmar i veckan för grundläggande behov. Hur är det möjligt?

Fram till i år har Simon alltså haft hjälp av assistenter 126 timmar i veckan och han har praktiserat på Ekerö brandstation varje fredag. Nu dras inte bara timmarna ner, även praktiken tas bort. Simon blir isolerad i hemmet. Försäkringskassan får statliga pengar till LSS-ersättningen. Det får inte kommunen. Den aktuella stadsdelen Spånga-Tensta motiverar sitt nej till praktikplatsen med att hänvisa till försäkringskassan.

Rubriken på det brev som familjen fick från stadsdelen med beskedet om indragningen av praktiken löd som följer: Omsorg i världsklass för dig med funktionshinder. När samma stadsdel skar ned Simons assistenttimmar till 41, från 126, var den enda motiveringen; det är rimligt. Simon är dömd till ett skitliv, det börjar hårdna och det drabbar många i det tysta, säger Simons mamma. Jag kan bara instämma. Simon döms till isolering, han blir helt beroende av mamma och pappa. Resten av livet!

”Kostnaderna har ökat jättemycket, de stiger och fortsätter stiga. Utgångspunkten måste vara att vi följer lagen, men vi kan inte spränga alla gränser, det är skattepengar vi rör oss med”, säger ansvarigt borgarråd Eva Samuelsson (KD). Ja, Eva Samuelsson, lagen måste följas. Men det kan du väl knappast påstå att staden gör med en så extrem nedskärning av antal timmar. Det är KD som tillsammans med den övriga alliansen, M, FP och C, som styr Stockholms stad. Sedan snart sju år tillbaka. Man har valt att sänka skatten, privatisera viktiga verksamheter, anlita dyra konsulter, man har misslyckats med att bygga bostäder för funktionshindrade; bland annat. Samma partier styr landet och har bland annat ansvar för vad försäkringskassan gör och inte gör. Även regeringen har ägnat sig åt att sänka skatten, privatisera, anlita konsulter och drastiskt försämrat livet för sjuka och funktionshindrade. Så det är svårt att skylla på någon annan. Alliansen får faktiskt ta ansvar för det som sker!

Så, ansvaret vilar tungt på alliansen. Om det är Stockholm stad eller försäkringskassan som är ytterst ansvarig för Simons nuvarande situation, det kan man tvista om. Dock är det så att det är samma partier som styr, Stockholm och landet. De får väl prata med varandra. Naturligtvis! För, om man som alliansen kallar sig för ett Stockholm i världsklass med en omsorg i världsklass för dig som är funktionshindrad; då har man en del att leva upp till. Se till att ge Simon och alla andra svårt funktionshindrade ett värdigt liv; nu!