Gå direkt till innehållet

Inger Stark m.fl. på Newsmill: Varför blir det inte folkstorm om ”Nora”?

Något så plågsamt som P1-dokumentären ”Den fastspända flickan” har vi nog aldrig lyssnat på. Dokumentären, i två delar, berättar Noras historia. Nora, den unga kvinna som blev brutalt våldtagen, fastspänd och svårt skadad psykiskt och fysiskt av dåvarande polischefen i Uppsala Göran Lindberg.Hela historien runt Nora känns som tagen direkt från triologin ”Män som hatar kvinnor”. Men detta är inte fiktion, detta är verklighet och därmed ännu mer skrämmande, skriver idag flera Vänsterpartister på Newsmill (Läs hela artikeln här). 

Ingredienserna är en inkompetent socialtjänst, urusla behandlingshem och en psykiatri som är helt okänslig. Nora blir fastspänd i tvångsbälte när hon blir intagen på Ulleråker, inte en utan flera gånger. Detta sker efter rättegången och domen mot Göran Lindberg. De ansvariga på Ulleråker vet mycket väl vad Göran Lindberg gjorde mot henne och ändå väljer man att spänna fast henne. Hur är det möjligt?

Det är en oerhört bra dokumentär som alla borde lyssna på. Den är mycket plågsam men den visar på hur illa ställt det är i vårt land; inom socialtjänsten, på behandlingshemmen och inom psykiatrin. Den visar med all önskvärd tydlighet att en ung självskadande flicka inte får den vård hon har rätt till. Hur en del myndighetspersoner ser på en ung kvinna som under en period i sitt liv prostituerar sig. Hur hon misstänkliggörs och hur hennes vittnesmål betvivlas.

Det har inte blivit den folkstorm vi hade förväntat oss när vi hörde den första skrämmande delen. Men något måste göras, detta får inte förbigås med ännu mer tystnad. Socialtjänsten måste granskas. Idag drivs familjehemmen ofta av privata bolag. Det är samma privata bolag som gör utredningen åt socialtjänsten, och som sedan placerar barnet eller ungdomen i ett av bolagets egna familjehem. Där räknar de sedan hem ekonomiskt vinst på placerade barn. Det är häpnadsväckande!

Lika illa, eller om möjligt ännu värre, är det med behandlingshemmen. Nästa vem som helst ansens kunna driva ett behandlingshem. Ingen standardiserad utbildning, inga riktlinjer, uppföljning eller kontroll. Ingen annan vårdande instans skulle tillåtas vara så oreglerad.

Med den här artikeln vill vi uppmärksamma politiker och myndigheter på vad som måste göras för att vi ska återfå förtroendet för rättssamhället. För vi vet att Nora tyvärr inte är ensam.

Nora ska få upprättelse; granska alla inblandade myndigheter och behandlare ur ett rättssäkerhets- barn- och genusperspektiv. Belys vad som i praktiken styrde deras agerande, hur de samverkade. När det är klart, redovisa resultaten och åtgärderna offentligt.

För alla andra barn och ungdomar som far illa finns det massor som behöver göras, och vi kan inte vänta på att journalister ska avslöja missförhållanden. Vanvårdsutredningen var bra och viktig men efter den har ingenting hänt. Missförhållandena är på många håll lika allvarliga nu som då. Rutinerna kring familjehem måste granskas. Socialtjänstens arbete förändras i grunden, barnperspektivet ska vara nummer ett, lyssna på de utsattas berättelser. Polisen måste naturligtvis ta alla vittnesmål från utsatta ungdomar på allvar och lägga ner all kraft på att utreda anmälningar.

Det här är några få åtgärder – de mest akuta – men vi kräver nu att något görs. Börja med att öppna polisutredning runt Nora, omedelbart.

Inger Stark barnskötare, Tommy Bjernhagen pensionär, Hanna Gadban lärare, Maria hagberg mag socialt arbete o Utvecklingsledare kvinnofrid, Anneli Miriam Grönlund Undersköterska, Kersti Freed Klevmar leg psykoterapeut, Jessica Nilsson arbetssökande, Charlotte Uhlin behandlingsassistent, Berit Emanuelsson pensionär