Gå direkt till innehållet

Sommarvärme – men med nya orosmoln

Definitivt höst.

Det är nu länge sedan ”Marie” visade sina segel i norra skärgården, i Arholmaleden och hemma i Rumshamnsviken. Men nu är det definitivt svårt – upplyft sedan igår morse ur sitt rätta element. För omvårdnad under månaderna på land behöver hon.

Jag somnade ovaggad igår, efter flera dagars intensivt jobb för att förbereda inför vinteruppläggning. Med nödvändighet att ha allt klart då mobilkranen kom till båtklubben tidigt igår morse. Min Vindö 28 ”Marie” lyfts oftast redan som nummer två av Årstalundens Båtklubbs 65 båtar, vilket betyder klart för lyft 07.00! . Nu står hon där, vid strandpromenaden och strax nedanför Södersjukhuset.

Alla rören, som ska bli ställningen runt båten, och med pressar över blir ett hus, körde jag ut från förvaringsplatsen under fredagen. Nära 50 stålrör. I torsdags montering av Tyresö-vaggan.

Direkt efter upptagning jobbet att skrubba botten ren med levang och spolning, och jakt på vatten inne i kölsvinet. Tvätade däck och rufftak. Belöning: kaffe ur egen termos och ostmackor i sittbrunnen, i solen.

Nu återstår att bygga ställningen – ett drygt jobb.

Allt gick som det skulle igår. Och vilket sagolikt väder – som fortsätter idag, 13 oktober! Så varmt i solen att det i lä känns som om sommaren är åter!

MEN: – samtidigt visas på en total brist på förståelse hos Stockholms stads tjänstemän för omfattningen på de arbeten som måste göras på en båt under vintern – i synnerhet med en femtioårig dam i mahogny. Med handläggande tjänstemans förslag skulle vi få lång, lång resväg till våra klenoder för omvårdnad under vintern, hänvisade till “uppläggningsplatser” långt in i Mälaren (Sätra t ex) eller kanske, kanske vid Hundudden – men Sommartid vill man ha båtarna vid bryggorna inne i stan! Det kallar man att “värna om det rörliga friluftslivet”. Kan jag inte ha båten inne stan på vintern, så kommer jag ju inte att segla in henne i Årstaviken på sommaren – då ligger hon mycket bättre vid bojen i Rumshamnsviken uppe vid Björkö-Arholma! Tjänstemännens förslag omöjligt att acceptera, i synnerhet för oss som saknar bil och körkort.

Vidare: Förlorar Årstaviken aktiviteten vid alla båtklubbarna vår och höst, inför sjösättning och efter upptagning, blir ju en promenad längs viken betydligt mindre intresant för många, och till sommaren är ju våra vinterplatser tomma och tillgängliga också för alla icke-båtägare! Min båt pryder sin plats också på land, det märker jag av förbipasserandes spontana kommentarer. En bit av vårt maritima kulturarv. Och femtio år fyller hon i år! Det är kustkultur att värna om!

Staden behöver sina året runt levande båtklubbar!