Gå direkt till innehållet

Rågsjö och Talebi svarar Hamilton om Komvux

Ulla Hamilton berättar glatt att sponsrade utbildningar lett till 24 anställningar. Till vilken kostnad? skriver Karin Rågsjö och Daniel Söderberg Talebi i sin replik på Stockholms arbetsmarknadsborgarråd Ulla Hamiltons debattinlägg i Arbetaren förra veckan. (som i sin tur föranleddes av den första debattartikeln av Rågsjö och Talebi)

Man undrar lite om arbetsmarknadsborgarråd Ulla Hamilton verkligen läst vår artikel. Redan i inledningen skriver hon att debattörerna ”försöker få det att framstå som att alliansen inte bryr sig om vuxenutbildning”. Nu vore det visserligen inget större problem att göra även den poängen, men det var ju inte vad vår artikel handlade om. Den var mycket mer konkret.

Hamilton kunde gott ha läst ingressen till artikeln hon svarar på: ”Kommunala Åsö komvux i Stockholm har 92 procent behöriga lärare och riskkapitalbolagsdrivna Academica bara 56 procent. För att stödja människor att ta sig ur långtidsarbetslöshet och öka antalet stockholmare med gymnasiekompetens krävs en satsning på komvux. Privata bolags intressen att maximera sin vinst ska inte få leda till lägre grad av lärarledd undervisning.”

Sedan kunde hon ha svarat på det, lika konkret. I stället får vi snömos av typen ”de åtgärder som staden erbjuder [måste] både vara dokumenterat framgångsrika och rymma en stor variation.” Så variationen är till exempel tillgången på behöriga lärare, hög på ena stället och låg på det andra? Är det dokumenterat framgångsrikt att ha obehöriga lärare? Vänsterpartiet kämpar för ett likvärdigt komvux. Ett komvux där alla enheter har hög lärarbehörighet och där vinstintressen inte tillåts gå före kvaliteten i verksamheten.
För oavsett snömos om valfrihet och mångfald får man nog svårt att hitta någon som tycker att icke-behöriga lärare och distansundervisning (privata Jensens 70 procent, mot kommunala Åsös 7 procent) är att föredra framför behöriga lärare på plats.

Ordet komvux förekommer nio gånger i vår text. I Hamiltons text nämns komvux endast en gång förutom när hon citerar oss. Istället vill hon prata om allt annat än vad vår artikel handlade om. Det kan vi visserligen förstå, det kan inte vara kul för Hamilton att försöka förklara hur privatiseringarna sänkt kvaliteten i en viktig arbetsmarknadsåtgärd samtidigt som de privata företagen skär guld med täljkniv.

Hamilton berättar glatt att sponsrade utbildningar lett till 24 anställningar. Till vilken kostnad? Vad hade vi i stället kunna åstadkomma med en rejäl satsning på komvux? Öppna komvux för de som hamnat fel på gymnasiet. Ge lågutbildade unga chansen att plugga upp sina betyg med bibehållet försörjningsstöd. Det kan göra en verklig skillnad.

Låt oss upprepa frågan på ett övertydligt sätt:

Om X-företagen har hälften så många behöriga lärare och tio gånger mer distansundervisning än Y-företagen, och X-företagen aktivt uppmuntras att ta en allt större del av utbildningen, finns det då inte en risk att utbildningen blir lidande?
Om inskrivna på jobbtorg behöver utbildning för att komma in på arbetsmarknaden, bör inte Stockholms stad då ändra försörjningsstödsreglerna så att de kan få en sådan utbildning?

Vänsterpartiet tycker det. Alliansen vill helst prata om något annat.