Gå direkt till innehållet

Rapport från storregional godskonferens

Margaretha Boman (ersättare, D-U V,) Mälardalsrådet

 

Kortfattad  rapport från storregional godskonferens, Mälardalsrådet /en bättre sits , Godstransportrådet Ö. Mellansverige 130521

 

 

För mig som  är helt okunnig om transportfrågor var det i sin helhet  en lärorik dag.

Jag kommenterar nedan vad jag fick ut av de olika inslagen, som jag förstod  dem.

All  grafik mm samt de rapporter som  presenterades finns att  ta fram på  Transportrådets hemsida!

 

1)Globala o nationella godstrender ( Trafikverkets Mats Åkerfeldt, som inte kom överens m. miken)

Makroperspektivet: Alla kurvor befolknings,BNP och godsvolymer följs åt, pekar mot zenit.

 Det medför ökande volymer som skall transporteras- konflikt med kraven på klimatanpassning- marknadstyrning- effektivisering.

Sjöfarten:

Snart gäller krav på lågsvavligt bränsle för hela EU.

De stora volymerna går med  båt, dessa blir allt större, supertankers nu: 5000 TEU, blir Post  Panamax på 8500 TEU som blir Super Post Panamax 14500 TEU.

Hamnarna  måste byggas ut i proportion , både  kajer och ökad infrastruktur. Behov

av större kranar, utbyggd  jvg för transport av containers till upplag för  vidare transport.

(Gbgs hamn har en sådan lösning,  sk dry docks)

Järnvägen:

 Allt längre tåg, 1500m inget ovanligt i Europa. Målet är att harmonisera jvg.frakter , för en uppsnabbning av transporterna genom transportkorridorer genom hela EU. Gränsöverskridande gm samma signalsystem ,rälsstorlek etc. Utbyggnad österut. Finns; Godskorridor 3, Sthlm- Palermo.

Vägtransport:

Effektivisering genom längre bilar samt biltåg!(se bild),Motorvägar med elskena för lastbilar m.strömavtagare1, miljöbilar, hållbara städer med avseende på optimering av  godsterminaler.

Fraktflyg:

Är mkt bränsleprisberoende. Det mesta godset fraktas i personflyget, utan godsfrakter skulle vi inte ha  så mycket personflyg i Sverige.(Men det mesta går till Shiphol)

EU verkar för:

Capacity 4 rail, skall främja jvgtransporter.

Shift 2 rail. Europas jvgindustri erbjuder industrin transportlösningar, jvg är idag svårt konkurrensutsatt av landsvägstransp. med lågpris.

Vitboken: Mot mer sjötransporter. Krävs en större samordning och kommunikation mellan olika trafikslag.

Övergripande :Begreppet Waste är centralt. Att transportera effektivt innebär att minimera transport av luft. Designprogram blir viktiga här för hur infrastrukturen används optimalt.

Prognoser svåra att göra.

 

2) De största utmaningarna för transportörer och varuägare?Hur ser politiken på godstransporterna i den växande regionen

 

T. H, Åkeriföretagarna: Man vill ha såväl en grön som en vit satsning, det senare  p g a den illegala konkurrensen. Vill ha en terminal i Rosersberg, vill ha Förbifarten.

K.B, Swedavia Arlanda: Vill Whitewasha flygtransporterna och flyget. T ex  bränslet till Arlanda som går i båt till Gävle, tåg t. Märsta och i ledning till Arlanda. Mkt gods kunde gå m. flyget ist för  på bil. Speditörerna äger transporterna, de går i gamla ”hjulspår”.

J.A. Sjöfartsverket: Svaveldirektivet är problemet, behövs förbättrade konkurrensvillkor, långa vägar, tunga laster borde gå på köl. Behövs nya ideer om nya vattenvägar.

Ch.W, Tågoperatörerna:  Finns27 tågoperatörer, 50% fraktar gods. Vårt bekymmer är att jvg dras med bristande robusthet, brister i framkomlighet, ökande kostnader och svårt med lönsamheten. Det behövs terminaler.

CF, (M) Regionförb Uppsala län: Största andelen gods kommer via bil. Behov av omlastning för att få ned mängden tung trafik i staden, Trafiksäkerhetsaspekten.

J.K, (S) Landsting. Örebro län: Sårbarhetsperspektivet med flaskhalsar, konflikt mellan personal och godstrafik. på jvg.

Repliker från efterföljande panelsamtal:

Järnvägen och trailertrafiken har ett tätt samarbete. Åkarna pekar på kampen om kantstenen, de vill ha tillgång till kollektivfilerna för att klara transporterna i städerna.

”Närmsta hamn är  bästa hamn” gäller inte längre, det är för dyrt. Mälaren används alldeles för lite för regional sjötrafik. Prioriteringarna skulle göras storregionalt. Samordningen är den stora utvecklingspotentialen. Då vägtransporterna sänker priserna tvingas järnvägen med ./problem/.

Näringslivet i regionen borde bli mer medvetna om följderna av transporterna. Speditörerna tjänar pengarna, företagen har släppt kontrollen över frakterna. Den utländska trailertrafiken är olaglig och slår ut svenska företag. Våra långtradare är längre och därför bättre f.klimatet.

Vad behövs?

Längre flöden på jvg enligt Vitboken. Konkurrensvillkor blir allt viktigare. Kombiteminaler på rätt plats. Använd sjöfarten. Mer  transporter på jvg, mer utbyggnad av  jvg. Regionerna måste ställa krav på staten. Kommunerna som stora kunder kunde utöva mer styrning över transporterna av varor mot  minskade transporter. Företagen skulle i sina årsredovisningar visa hur de sköter transporterna.

 

Efterföljande rundabordsamtalet vid det bord jag satt, tog upp den uppenbara konfliken de olagliga landsvägtransporterna innebär, som hotar lönsamheten hos både våra åkerier och järnvägstransporterna.

Vi fokuserade kring att så stor kritik kom fram i panelen då det gäller den svenska järnvägspolitiken, uppsplittringen  av ansvar, den bristande  säkerheten och  förseningarna    kort sagt konsekvenser  för godstransporterna av den extrema avregleringen av  vår jvgspolitik.

 

Resten av dagen redovisades transportrådets Godsflödesstudie– med exempel från 7 län.

 Det är en modellstudie som har utvecklat verktyg för att  mata in nya data och följa trender och utveckling inom volymer och trafikslag.