Gå direkt till innehållet

Sopa inte RUTs konsekvenser under mattan

Idag rapporterar många medier att RUT-avdragen ökar; både i termer av personer som använder dem och i antalet området som avdraget ska täcka.
Det finns mycket att säga om RUT-avdraget – läs t.ex. min och Lena Ezelius artikel i SvD ”Bidrag till rika ger inte jämställdhet” tidigar texter här på bloggen ”Med fadd färg på hjälteglorian”.

”Borgerliga debattörer försöker få det till att handla om att låta andra städa i sitt hem. Jag har inget emot att folk tar hem nån som städar från tid till annan men varför ska man inte betala fullt pris? Av den totala skattekakan kan jag inte se att just billigare städhjälp skulle vara högprioriterat. Eller för den delen skoputsninglagning av klädergrillning,byte av säkringar och glödlampor.” skrev jag på bloggen 2010. Till den listan har sedan tillkommit t.ex. bartenders som ska blanda drinkar på fester i rikare villaförorter. För som Björn Nielsen svarar i ABCs intervju på frågan om vem som använder deras tjänster. ”Ja ska vi vara riktigt krassa i Stockholm så är det innerstaden, Lidingö, Bromma och Djursholm”.

Vill rika människor ha bartenders på sina fester må de väl ha det, men är det dit våra skattepengar ska gå? Institutet för framtidsstudier har tidigare visat att avdraget för städning inte lett till en minskning av den svarta tjänstesektorn. Nu ska RUT även gälla hjälp med läxor i hemmet – något som på sätt och vis tydliggör avdragets ojämlika karaktär. För vem är det som kommer att ha råd att köpa extrahjälp till sina barn? Är den svenska skolan verkligen så rik på resurser att vi ska minska skatteintäkterna för att de rikaste ska kunna köpa sig ännu lite större försprång i tillvaron? Är ”livspusslet” verkligen svårast för de som har råd att köpa sig en kock, bartender och städhjälp?

Som jag och Lena skriver i SvD: En undersköterska som arbetat 40 år i Stockholms stad har kommit upp i en lön på cirka 25 000 kronor i månaden. Ett vårdbiträde som arbetat lika länge tjänar mindre. Vi vet dessutom att många inte orkar eller inte erbjuds att jobba heltid. Arbetsmarknaden är extremt könssegregerad. Många kvinnor kan inte försörja sig på sin lön och slutar som fattigpensionärer.

Men rut-avdraget är ingen lösning för lågavlönade kvinnor. Rut är ett bidrag, som vi kallar det när offentliga medel går till fattiga. Ju högre lön, desto mer pengar finns att tjäna på rut-bidraget. Låt oss ta några exempel på vad man får tillbaka efter att ha lagt ner 100 000 kronor på hushållsnära tjänster:

• En höginkomsttagare med en månadsinkomst på 50000 kronor får varje år göra avdrag på 50000 kronor.

• Den som jobbar på McDonalds eller i skolmatsal och tjänar 17000 kronor per månad får hälften så mycket tillbaka – 25000 kronor per år.

• En deltidsarbetare inom hemtjänst eller äldreomsorg med en inkomst på 8000 per månad, kan bara dra av 5213 kronor per år.

Det är inkomstfördelning i regeringen Reinfeldts Sverige.

Då är det svårt att jubla när rapporterna säger att avdraget ökar.