Gå direkt till innehållet

Surrogatmödraskap – en stadsdelsnämndsfråga

Frågan om surrogatmödraskap är en aktuell fråga också i stadsdelsnämnderna. I Södermalms SDN hade vi nyligen ett ärende där förslaget var att man skulle godkänna en adoption av ett barn som fötts av en indisk kvinna där kvinnan fått barn genom att ett befruktat ägg tagit från en kvinna som bodde i ett tredje land.

Från vår sida ville vi inte godkänna adoptionen eftersom den indiska kvinnan uppenbarligen måste betraktas som barnets mor och måste lämna ett frivilligt samtycke till adoptionen. Det hade hon visserligen gjort enligt handlingarna – ”avsagt sig samtliga föräldrarättigheter”.  Det är dock osäkert om detta ställningstagande är frivilligt. Det har tillkommit i en extremt ojämlik situation.

I Sverige är det olagligt att sälja sitt barn och att köpa andras kropp mot pengar. På samma sätt som Sverige internationellt samarbetar i kampen mot prostitutionen och andra sorts människohandel så måste man ta ställning mot surrogatmödraskapsturism som utnyttjar misären av kvinnor i fattiga länder (som Indien) för att genomföra en praktik som är olaglig idag inom Sveriges gränser.

Innan något ställningstagande görs till adoption borde en utredning göras för att utröna under vilka omständigheter den Indiska kvinnan signerade kontraktet enligt vilket hon sägs ”har avsagt sig alla föräldrarättigheter och lämnat över barnet” till det svenska paret (vilka var kvinnans levnadsvillkor, ekonomisk situation, utsattes hon för press från familj/make osv.). Att tvinga en kvinna att avsäga alla sina rättigheter över det barn hon föder bryter mot de mänskliga rättigheterna (”Varje barn har rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda föräldrarna…” Artikel 24, 3§, 2007/C 303/01, Europeiska Unionens Stadga om de Grundläggande rättigheterna, Strasbourg: Europaparlamentet).

Surrogatmödraskapet liksom prostitutionen är en sorts människohandel där kvinnokroppen förtingligas och utnyttjas mot pengar. Kajsa Ekis Ekman visar i sin väldokumenterade bok Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan (Stockholm, Leopard Förlag, 2011) att den praktiken lämnar djupa fysiska och psykiska ärr hos kvinnorna som utsätts för den.

Bakgrunden till surrogatmödraskapet är ett ”genetiskt” och patriarkaliskt synsätt på faderskap som liknar avelslogiken (”Barnet är genetisk son till den svenska maken/spermiedonatorn”).